Kort om meddelanden i nätverket

Då flera dekodrar används tillsammans kopplas dessa ihop och bildar då ett nätverk. På detta nätverk skickas meddelanden.
Allt som de olika dekodrarna utför, meddelas ut på nätverket och andra dekodrar kan lyssna och agera. Så meddelar t.ex. en växel när den fått ett nytt läge och det innebär att alla ställverk och datorer får reda på detta och kan uppdatera sin visning av banan.

MGP’s dekodrar följer standarden LocoNet och i denna finns många olika typer av meddelanden definierade men många av dom handlar om körhandtag och liknande.
En delmängd av meddelanden berör banstyrningen och dessa sammanfattas här.

Adresser

Alla enheter på banan identifieras med adresser. Så varje växel, varje signal, varje sträcka med spårdetektering etc. får en adress.
Adresserna skall vara i adressområdet 1-2048 för växlar medan spårdetektering kan ligga mellan 1-4096.

Meddelanden för växelstyrning och omslag av andra saker

”Switch order” används för att ge order till växlar och andra saker att byta läge. En "switch order" skickas till en adress och med det läge man vill att mottagaren skall anta.
Exempel en växel med adress 100. ”Switch order 100, RAKT FRAM".

En växel som får en order om omslag, skickar ett svar av typ ”Switch feedback”.
Växeln i föregående exempel skall alltså svara med ”Switch Feedback, 100, RAKT FRAM” givet att den la om sig. Skulle den, av någon anledning, inte lägga om sig så svarar den med det läge den istället har ”Switch Feedback, 100, ÅT SIDAN”.

Även andra saker än växlar styrs med ”Switch order”. T.ex. en signal kan sättas till STOP med ”Switch order, signaladress, STOPP”.

Statusmeddelanden

Spårindikering och liknande saker rapportera händelser med statusmeddelanden.

Så om ett spåravsnitt med spårindikering fått adressen 1400, och spåravsnittet blir belagt, så kommer meddelandet ”Status, 1400, UPPTAGET” att skickas.

Säkerhetsmeddelanden

Signaler meddelar sina lägen med säkerhetsmeddelande.

Om en signal, med adressen 800, ändrar läge och visar ”Kör 40”, så skickas meddelandet ”Security, 800, max40”.

Intelligenta dekodrar utnyttjar meddelanden

Växlar, signaler och andra enheter kopplas till en dekoder och dekodern hanterar sedan enhetens meddelanden.
I dekoderna kan man beskriva vad som skall hända med enheten när olika saker inträffar i omvärlden.

Exempel: försignal

Försignalens uppgift är att förbereda lokföraren på vad en signal längre fram kommer att visa. I den dekoder som sköter försignalen anger man då helt enkelt adressen på den signal som försignalen följer.
När sedan meddelanden från den efterföljande signalen hörs så anpassas försignalen med rätt signalbild.

Exempel: automatisk växel.

Vill man att en motväxel ska lägga om sig när ett tåg närmar sig så kan man låta växeln lyssna efter spårindikering på anslutande spår. Hörs ett meddelande om belagt spår så anpassar sig växeln efter detta.
Lägger växeln om sig så meddelas också detta och t.ex. en signal kan då utnyttja detta till att visa ”Kör”.

Exempel: Ställverk

Att bygga ett ställverk blir mycket lätt.
Ställverkets hjärna blir en eller flera paneldekodrar, och till dessa kopplar man knappar och lysdioder (”LED”).

För en knapp anger man vad som skall hända när man trycker på den, t.ex. ”Slå om växel 100”. När knappen trycks in så skickas en ”Switch Order” ut på nätverket. Växel 100 hör meddelandet och ställer sig i önskat läge.

För att i ställverket visa läget på en växel placerar man ut en LED. För denna LED anger man t.ex. att den ska lysa när ”växel 100 rakt fram”. När växel 100 skickat ut sitt ”Switch Feedback, 100, RAKT FRAM”, så kommer denna LED att tändas.

Observera att ordern om att lägga om växel 100 inte behöver komma från ställverket för att vår LED ska ändras. Oavsett varför växeln lades om så kommer meddelandet ”Switch Feedback, 100, RAKT FRAM” att höras och vår LED kan uppdateras till rätt visning.

Här följer en liten beskrivning av MGP’s banstyrning och tankarna bakom den.

Banstyrning?

På modelljärnvägen styrs tågen, ibland direkt med en traditionell trafo (”analogt”) eller via ett digitalt styrsystem (”digitalt”).
Styrningen av tågen kallar vi tågstyrning.

På modelljärnvägen finns också växlar, signaler, vändskivor etc. Dessa styrs också, ibland direkt med fingrarna, ibland mekaniskt med pianotrådar dragna under banan och ibland med elektriska växelmotorer styrda med strömbrytare eller datorer.
Styrningen av dessa saker kallar vi banstyrning.

För alla

Tågstyrning och banstyrning kan hanteras oberoende av varandra!
Många kör tågen ”analogt” och växlarna med strömbrytare, andra kör tågen ”digitalt” och växlar med pianotrådar, etc.

MGP’s banstyrning går utmärkt att använda vare sig tågstyrningen är ”analog” eller ”digital”, och oberoende av märken på tågstyrningen.
Så oavsett om man kör tågen med Roco, Märklin, etc., så går det utmärkt att bygga tågstyrningen med komponenter från MGP.

Och vill man styra tågen med dator – inga problem, MGP’s banstyrning går utmärkt att styra från samma dator som tågen!

Ingen dyr centralenhet behövs – så banstyrningen blir ett kraftfullt alternativ för moduler, som t.ex. en fristående styrning på en lite stationsmodul.

Enkelt

Minsta möjliga ”system” är en ensam servodekoder med upp till 5 servon. Koppla in ett servo på servoutgången och en knapp till knappingången. Anslut spänning, tryck på knappen och servot rör sig.  Behöver du skifta pol i växelns hjärtstycke – uttag finns på dekodern för detta också.

Vill du kunna anpassa servots egenskaper, t.ex. snabbhet, storlek på utslag etc. så går det också. Detta görs enkelt från en App i en mobiltelefon.
Inställningarna hanteras i klartext! Inga svårförståeliga ”cv” med värden som ska letas upp i tabeller!
För inställningarna behövs dock ett litet gränssnitt som kopplar telefonen (trådlöst) till dekodrarna – låna av en kompis/klubben eller köp ett eget – kostar inte mycket.

Vill man ha fler komponenter, t.ex. bygga en ställverkspanel, så kopplas alla delar ihop med en enkel kabel, typ telefonkabel. Delarna bildar då ett nätverk. Detta gör att alla delar kan samverka – panelen kan styra allt och visa exakt vad som händer.

Vill man någon gång koppla in en dator så kopplas datorn in på samma ”nätverk” och den kan sedan delta i styrningen, visa vad som händer och själv lägga om växlar.

Kraftfullt

De olika dekodrarna kopplas ihop till ett nätverk. Allt vad en dekoder gör berättar den för alla på nätverket.
Det innebär att det är enkelt att bygga ett kraftfullt styrsystem då alla delar hela tiden har tillgång till allt vad som händer.
En ställverkspanel kan t.ex. visa växlarnas läge, en signal kan ställa om sig till rött om växeln bakom står fel, etc.

Dekodrarna i sig är kraftfulla – ett minimum av inställningar behövs för att göra storverk.
Exempel - för att få en tågsignal att fungera:

• koppla in den till signaldekodern, berätta vilken utgång den ligger på, berätta vad det är för typ av signal (t.ex. svensk 4-sken).  Nu kan signalen styras från t.ex. en panel på signalens adress.
• Ska signalen visa ”Kör 40” beroende på en bakomliggande växel – ange adressen på den växeln. Nu visar signalen ”Kör 40” när det behövs.
• Ska signalen visa läget på en efterföljande signal, s.k. ”försignalering” – ange adressen till den efterföljande signalen. Nu är försignaleringen igång.

Servodekodern klarar självklart ”enkla” saker som beroenden mellan växlar (som i spårkors och spårövergångar i dubbelspår) och tågvägar (lägg om flera växlar med en order),
men också mer komplicerade saker som helautomatiska vändslingor och järnvägsövergångar.

Med paneldekodern bygger man ställverkspaneler med knappar och LED (lysdioder).
Ställ in vad en knapptryckning betyder, t.ex. lägg om en växel eller signal. Ställ in när en LED ska lys, t.ex. när en växel ligger rakt, eller ett spår är upptaget, en signal visar rött etc.
Den hanterar tågvägar både med en och tvåknappsmetoden.

Tack vare att alla enheter berättar vad som händer på nätverket kan flera paneler användas samtidigt, även om dom visar delvis samma områden. Så kan en liten rangeringspanel byggas direkt vid rangeringsområdet, samtidigt som en större fjärrstyrningspanel finns centralt placerad – och t.o.m. samtidigt som ett större datorbaserat ställverk kanske står i ett annat rum. Alla visar rätt oavsett varifrån en växel läggs om!!!

Systemet i sin helhet kan bli riktigt stort och kraftfullt, men uppbyggnaden med små intelligenta komponenter gör det förvånansvärt enkelt att bygga!
Och kom ihåg – ingen körcentral eller dator behövs!

Teknikberoende?

Är MGP’s banstyrning något udda specialsystem?

Nej – grunden i systemet är nätverket som kopplar ihop enheterna.
Detta nätverk följer en mycket vanlig leverantörsstandard med namnet LocoNet.

LocoNet är framtaget av företaget Digitrax och licensieras till många tillverkare av utrustning, däribland Roco, Uhlenbrock m.fl.
Utrustning baserade på LocoNet kan användas tillsammans och det går t.ex. alldeles utmärkt att styra en växeldekoder från någon annan tillverkare, från en panel byggd på MGP’s komponenter.

Speciellt för MGP’s uppsättning dekodrar är den höga graden av inbyggda funktioner och användarvänligheten.

En plats där man kanske behöver använda andra dekodrar än MGP’s, är växelstyrningen.
Vi rekommenderar å det varmaste att använda servon och MGP’s servodekoder på banan, men har man redan traditionella växelmotorer och vill behålla dessa, så kan växeldekodrar anpassade för dessa användas. Ta kontakt för rekommendation på lämpliga fabrikat!