Möllehem Gårdsproduktion

Ja, egentligen har inte tåg- och ban-styrning så mycket gemensamt.

Många använder en digitalcentral för tågen och styr sina växlar med traditionella växelmotorer kopplade till tryckknappar på en styrpanel.
MGP’s banstyrning är bara ett annat sätt att bygga styrningen av växlar m.m.

Det enda man ”förlorar” på att inte knyta ihop de två styrsystemen är möjligheten att lägga om växlarna från körhandtagen.  De flesta som provat vet hur komplicerat det är att försöka köra tåget samtidigt som man ska växla med körhandtagets mycket begränsade möjligheter, så man förlorar inget direkt på detta.

Betydligt bättre väg att styra växlarna är från små eller stora ställverk. Dessa kan då skapas med paneldekodrar och/eller datorbaserat.

Ja, den ”buss” som MGP använder för att koppla ihop alla dekodrar är ”LocoNet” och den är standardiserad. Dekodrar av andra fabrikat som använder LocoNet, kan användas tillsammans med MGPs dekodrar.

Nej, dekodrarna behöver ingen central för att fungera tillsammans.
Två eller flera dekodrar kopplas ihop med en enkel 6-trådskabel (typ telefonkabel) och kan därefter byta information och samarbeta.
Detta nätverk måste dock ha strömförsörjning (se ”strömförsörjning LocoNet”).

Ja, just nu är det en telefon eller platta baserad på operativsystemet Android som gäller. Inställningarna görs med en kostnadsfri App.

Stöd för mobiltelefoner från Apple finns inte i dagsläget.

Datorprogrammet JMRI med det välkända ”DecoderPro” kan också användas för inställningarna. Dock är det för närvarande lite knöligt att hitta LocoNet-dekodrar i DecoderPro. Observera också att definitioerna för MGP-dekodrar i DecoderPro släpar efter, dvs nyare funktioner är inte alltid tillgängliga.

För att koppla en telefon till dekodrarna behövs ett gränssnitt som ”pratar LocoNet”, se ”Smartphone Interface”.

Servon kommer från R/C-hobbyn dvs radiobilar/båtar/flyg etc.
Dom är små, starka, hållbara och billiga.

Nackdelen är att servon inte kan fungera ensamma med enbart strömförsörjning, utan dom behöver drivelektronik och detta är Servodekodern.

Med servodekodern får servot egenskaper som går långt utöver de traditionella växelmotorerna.
Man kan ställa in omslagshastigheten till det man önskar, styra hur stora utslag man vill ha, etc.

Servot fungera också bra för allehanda animationer som att styra grindar, bommar, kranar m.m.

Alla dekodrar behöver 5 volt anslutning.
Standardkontakten är USB micro, dvs samma som används för de flesta mobiltelefoner m.m.
Dekodrarna har också skruvanslutning elanslutningen.

Det går bra att koppla ihop flera dekodrar på samma strömförsörjning, så länge man håller koll på strömförbrukningen.
För panel och signal-dekoder är det främst antalet dioder som bestämmer förbrukning. Räkna med upp till 20mA per diod.

För servodekodern är det reläer som drar ström och servon som rör sig. Med alla reläer i dragläge så drar dekodern ca 300mA. Detta är max viloförbrukning.
Våra servon drar 50-100mA när det rör sig normal.

En normal mobilladdare klarar ofta 1000-2000mA, så med 1000mA klarar den t.ex. 3 servodekodrar.

Ett tips är 240 volt grenuttag med inbyggda uttag för USB-laddning. Sådana börjar dyka upp i butikerna och kan då driva dekodrarna med en vanlig USB-sladd.

I dekodern finns möjlighet att ange regler för olika händelser.
En regel kan t.ex. vara att ”om spårindikering 150 visar upptaget, så lägg växeln i rakläge”.

Med sådana regler kan man då få växeln in i en vändslinga att ställa sig i rätt riktning för ett tåg på väg ut ur vändslingan. Med reläer på dekoderna kan man också ställa om polariseringen i vändslingan så den passar hur växeln står.

Ja, servot kommer då att fungera som en traditionell växelmotor – dvs hastighet, riktning m.m. är helt fast.

Vill man kunna ställa in alla egenskaper så görs detta med en telefon/platta. För detta behöver man komplettera med ett gränssnitt för telefon/platta. Gränssnittet behövs endast när inställningarna skall göras. I övrigt kan dekodern fungera ensam.

Nej, inte alla.

Signalerna skall ha ljus i form av lysdioder (LED).

I signalen är ofta lysdiodernas ena pol sammankopplade på en tråd.
Detta måste i så fall vara plus-sidan!

Signaler som ska användas med MGPs signaldekoder skall alltså ha ”gemensam plus” vilket också kan heta ”common anode”.
Detta gäller bl.a. JECO’s svenska signaler.

Signal10 klarar 10 svenska signaler (max 64 ljus).

Det betyder att den klarar t.ex. 10 svenska 5-skenssignaler, eller en godtycklig blandning.

Ett undantag dock: svenska sk "huvudsignaldvärgar".
Till sin natur är huvudsignaldvärgen både en huvudsignal och en vanlig dvärgsignal. Signaldekodern ser huvuddvärgsignalen som en huvudsignal + en dvärgsignal och den kommer att ta upp två platser i dekodern.

När man jämför signalkort måste man titta noga på vad varje kort egentligen klarar.
Ett exempel är en "känd tysk signaldekoder" med stöd för svenska signaler. Den dekodern kostar något mer än "Signal10" (men då i byggsats). Men skulle man använda den för svenska 5-skenssignaler så klarar kortet plötsligt bara 2 signaler - räkna ut priset per signal!

Med "Återkoppling" brukar man mena när information från banan, vanligen upptagna spår och växellägen, skickas till ställverk och datorer.
För MGP's dekoderfamilj fungerar det så här:

När det gäller information som växellägen och signalbilder, så är det helt inbyggt i dekodrarna. Så fort en växel läggs om så meddelas detta helt automatiskt till andra enheter.

För spårindikering (upptagna spår) används de vanliga dekodrarna. Både servodekoder och signaldekoder har ingångar för återkoppling av t.ex. spårindikering. Servodekodern hanterar max 9 (5+4) externa återkopplingar, signaldekodern hanterar 16st!
Det behövs alltså inte några separata "återkopplingsdekodrar" - detta är inbyggt i de normala dekodrarna!

Jämför gärna priserna, t.o.m. att använda signaldekodern enbart för återkoppling är ett konkurrenskraftigt alternativ till andra rena återkopplingskort.

För att kunna upptäcka att ett spår är upptaget behövs någon typ av detektor och sådana finns, eller kommer att finnas, från MGP, både av typ "indikering av strömförbruktning" och "brytning av ljusstråle".

Det går naturligtvis också att använda egna detektorer, hemmabyggda eller från tredje part, tillsammans med dekodrarna. En detektor skall ha en utsignal på 0/5 volt, alternativt koppla mot 0 i ena läget och spänningslöst (hög impedans) i andra.

Ja!

Normalt:
Efterhand som de olika dekodrarna ändrar lägen så meddelar de sin status till omgivningen som då kan visa korrekt information.
Efter en omstart skulle det då ta ett tag innan alla lägen är kända, dvs alla växlar och signaler har används.

För att alla enheter ska få reda på aktuella lägen så kan någon enhet skicka ut ett meddelande om att alla enheter ska rapportera sina lägen ("Interrogate").
Detta görs normalt av en kontrollpanel eller en dator.

Man aktiverar detta genom att ställa in "Interrogate" i en paneldekoder.
Under "General" finns inställning "24: Interrogate at startup". Värdet anger hur lång tid efter en uppstart som dekodern ska göra denna begäran.

Välj en tillräckligt lång tid för att alla olika dekodrar ska hinna starta upp. Tänk på att t.ex. en signaldekoder som använder testläget där alla lysdioder tänds, tar några sekunder att starta.
Lämpligt värde på "24: Interrogate at startup" kan vara "after 10s".

Ett alternativ är att konfigurera en knapp på panelen, så att denna skickar ut en sådan här förfrågan vid aktivering. Se manualen för paneldekoder.